Vilka orbitaler finns det

d orbitals 1 kvantmekaniska atommodellen 2 elektronmoln 3 elektronkonfiguration 4 De orbitaler som spelar roll kemiskt är s, p, d och f-orbitaler (det finns fler, men de träffar man aldrig på i kemi). S-orbitaler är klotformade, och det finns en i varje skal. P-orbigaler ser ut som hantlar, och det finns tre i varje skal. 5 En atomorbital är inom kvantmekaniken en vågfunktion för en elektron i en atom. Dessa orbitaler liknar mycket de exakta lösningarna av schrödingerekvationen för väteatomen. Ordet "orbital" ersätter ordet "bana" (engelska: orbit) som användes i Bohrs atommodell och i den halvklassiska gamla kvantmekaniken av Sommerfeld. 6 K-skalet Innehåller en enda orbital Sfärisk Kallas 1s K-skalet har bara en enda orbital – 1s – och denna kan bara hålla 2 elektroner. Alltså får det bara plats två elektroner i K-skalet. S-orbitaler är sfäriska. L-skalet L-skalet har en s-orbital och tre p-orbitaler. S-orbitalen: Sfärisk. Kallas 2s. P-orbitalerna: Hantelformade. Kallas 2p. 7 Orbital. Elektronets orbitaler i atomer og molekyler. Innen kjemi og partikkelfysikk er orbital betegnelsen på de områdene elektronet kan opptre i rundt et enkelt atom. Tidligere antok man at elektronene var partikler som gikk i separate baner (en. orbit) rundt atomkjernen på samme måten som planetene kretser rundt sola. 8 Dessa elektronbanor kallas orbitaler, och det får plats 2 elektroner i varje orbital. 9 En atomorbital är inom kvantmekaniken en vågfunktion för en elektron i en atom. 10